Ett stenkast från Fyndet

- inte långt från Mitt i Fågelsången

Påverka det du kan påverka

Publicerad 2010-05-24 11:16:17 i Personligt - barnen,


Läste ett så himla bra inlägg hos Var Dags Glädje för ett tag sedan. Om att påverka det man kan påverka, och resten får helt enkelt bli som det blir, och så får man lära sig att acceptera.

Jag jobbar på det. Men ibland måste jag verkligen bita mig i tungan för att inte kommentera vad han gör. Jag VET att barnen kan förstå att olika saker gäller hos respektive förälder, men ändå. Jag får tänka som så att så länge det inte påverkar barnens säkerhet och hälsa, så får det väl lov att vara annorlunda hos honom. Och jag får hålla käft.


Vad gör du när det händer saker omkring dig som du inte kan påverka???



.

Kommentarer

Postat av: Lotten

Publicerad 2010-05-24 11:21:21

Går under!

Åtminstone är det så det känns just nu.



Annars är det väl mest att bita ihop och jobba på att acceptera att andra har en annan vilja och att det inte går att ändra någon annan än sig själv.

Förstår att det måste vara tufft att acceptera att han gör annorlunda med barnen än vad du tycker. Så kan det va hos oss också ibland, även om vi är gifta.

Postat av: kompisen C

Publicerad 2010-05-24 13:10:36

det jag inte kan påverka, som inte berör mig,försöker jag lägga så lite energi på som möjligt. haiti-jordbävning, flygplanskrasch i indien osv.



det jag inte kan påverka, som berör mig, försöker jag acceptera. jag försöker se saken från andra hållet, och att allt jag gör, tycker och tänker kanske inte heller är så perfekt och bra alla gånger.



och det jag inte kan påverka, som BERÖR mig, försöker jag med näbbar och klor att vrida så det blir liiite bättre från mitt perspektiv. sedan kommer jag till en punkt då jag får vänja mig. men det är inte enkelt.

Postat av: Lillasyster

Publicerad 2010-05-24 13:33:03

Barn lär sig ganska snabbt att det är olika regler och förväntningar hos olika föräldrar (precis som hos mormor/far, farmor/far, kompisar etc). Och gilla det eller inte så är det något man får acceptera även ifall det är svårt. Precis som du säger så länge det inte påverkar barnens hälsa och säkerhet så gör du/man nog bäst i att "hålla käft".

Om man däremot upptäcker att säkerheten tullas på, då bör man definitivt tala om detta, hur responsen från den andra än är. För man ska inte behöva gå runt och vara orolig för att saker och ting ska kunna hända.

Postat av: Stina

Publicerad 2010-05-25 20:02:31

Ja, det är väldigt kloka ord! Försöker ta till mig dem varenda dag, och misslyckas rätt ofta, men blir bättre och bättre på det. Dvs, att påverka det man kan och acceptera det andra. Jag har gjort stora framsteg bara de senaste månaderna, så hoppet finns ju att jag ska lyckas leva så fullt ut.



Hur går det med allt packande? Färdig än?

Postat av: carina bronge

Publicerad 2010-05-26 08:38:35

att hålla käft är b l ä tycker jag

Postat av: Lillasyster

Publicerad 2010-05-26 09:03:49

Håller med dig "Carina" att hålla käft är blä, MEN tyvärr ett nödvändigt ont i vissa situationer... har man märkt...

Postat av: Mitt i Fågelsången - byter snart namn

Publicerad 2010-05-26 13:39:16

Och ni är så kloka alla vänner :)



Men det är en himla "fine line" mellan att bita ihop och att ifrågasätta - när det gäller barnens väl och ve. Och när barnen berättar något och han säger att det inte alls är så. Fastän barnen, oberoende av varandra, påstår ngt. Ska man knipa för husfridens (??) skull, eller ska det kommenteras??



Tack iaf för att ni funderar ihop med mig!

Postat av: Lillasyster

Publicerad 2010-05-26 14:41:45

Spontant ska man då inte knipa för någon husfridsskull, man gör inte barnen någon tjänst. Oftast vet man nog om det ligger någon typ av sanning bakom, speciellt som man känner den andra partern väl. Om han väljer att blunda för detta så blundar han även för barnens väl och ve, och det är hundra gånger värre.



Du får väl helt enkelt (låter lätt iallafall) ta upp och säga att B1 säger så och B2 säger så, vad säger du? Och hur uppfattar du det hela? Om barenen hittar på (vilket de inte gör) varför tror du då att det, mot förmodan, skulle göra detta?

Postat av: Kiki

Publicerad 2010-05-26 15:29:43

Oavsett om han "erkänner" eller inte, så kan du ju hoppas på att han blir mer medveten om vissa saker. Som tex att barnen kommer berätta för mamma om saker som händer hos pappa... Kanske, förhoppningsvis kommer han förändra/förbättra sitt beteende pga det. Lägg ingen energi på att försöka få honom att erkänna, utan bara berätta vad du har hört från barnen. Säger han emot, så backa. Det räcker kanske som sagt att han vet att du vet... Hm, vilket flummigt svar...... :)

Postat av: Jeppe

Publicerad 2010-05-27 15:07:43

En av mina favvo föreläsare Ander Lundin (inte allsångs Anders) säger att vi generellt lägger 80% av vår energi på de 20% hos en person/arbete osv vi inte kan påverka/ändra. För att man ska orka och få ett bättre liv måste vi bli bättre på att prioritera och flytta fokus till de 80% som vi kan påverka/redan tycker är OK. Då får vi ett mycket mer givande och mindre stressfritt liv.

Så jag tycker att om det inte påverkar dina barn negativt så lägg din energi på något annat istället :)

Postat av: Hallakulle bygger bo

Publicerad 2010-05-28 19:12:37

Som skilsmässobarn kan jag inte låta bli att tänka på hur jobbigt det har varit att höra vad mina föräldrar har haft att säga om den andre föräldern. Jag är 30 år och far fortfarande illa om någon fäller en negativ kommentar om den andre. När de sepererade blev jag jättesnabbt duktig på att uppfatta pyttesmå signalar om vad de tyckte om den andre, det behövde inte vara ord. Jag förstår att det är svårt att inte lägga sig i, men om man sätter sig i barnens situation blir det kanske lättare att låta bli. Stor kram till dig!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

alacs

Mamma till 3 halvtidsboende älskade ungar (10, 9, 3.5). Jobbar som affärssystemskonsult. Periodare vad gäller träning. Älskar vitt. Svag för mörk choklad. Skriver om tankar kring barnen, vuxenlivet, betraktelser i vardagen, med inslag av resor, inredning (sällan just nu) och skilsmässan (inte heller så ofta), eller snarare konsekvenser av den samma.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela