Ett stenkast från Fyndet

- inte långt från Mitt i Fågelsången

Familjekram

Publicerad 2009-11-04 20:05:31 i Ny framtid - tillbakablick,


Familjekram. En enda stor kram som hela familjen är delaktig i. Det blev nog aldrig, vad jag kan komma ihåg, en familjekram som inkluderade lilla E. Vid närmare eftertanke. Inte så att vi inte gjorde Familjekram efter att hon kom, det var nog bara så att vi gjorde Familjekram när hon sov. Det känns lite ledsamt nu. Att vi aldrig gjorde en Familjekram alla 5. Fast det kanske vi gjorde. Minnet är lite luddigt.

Familjekram. När A hoppade till O's famn från sin loftsäng. När H hoppade till min famn från sin vanliga säng. Och med ett varsitt barn i famnen gav vi varandra en Familjekram. Familjekram. Jag tyckte om det ordet. Jag tyckte om det önskemålet från killarna. "Kan vi göra en familjekram?"

Lite som det här med Familjefoto. Det finns inget foto på oss alla 5. Medan vi var en Familj. När slutade vi att vara en Familj? Jag vet inte. Minnet är lite luddigt. Men jag tror det är senare än vad andra påstår. Kan man ta ett foto på oss alla 5 nu? Ska vi ta ett foto? För barnens skull? Behöver de ett foto av oss alla 5 när de blir större? Att titta tillbaks på? Och minnas att vi en gång var en Familj?


.

Kommentarer

Postat av: Cornelia - Mitt Hem & Min Trädgård

Publicerad 2009-11-05 13:36:06

Ja det e svårt det där. Mina vänner, som jag nog skrev om tidigare, e lite i samma sitts som er. 3 barn, de två äldsta e pojkar och minstingen e en 2-årig flicka. För 2 år sen gifte de sig o nu har de gått skilda vägar. Flickan kommer heller inte ha så många familjekramar och familjefoton att minnas. Det e lite sorgligt när man tänker på det!

Postat av: Lotten

Publicerad 2009-11-27 16:28:53

Håller med Cornelia. Svårt att veta.

Jag var 2,5 när mina föräldrar skilde sig så för mig var vi aldrig en hel familj. För jag kan bara minnas att vi varit mamma, bror och jag. Och pappa i periferin som hälsade på ibland och som vi var med på loven. (annorlunda på 70-talet.)



När min äldsta brorsdotter döptes för 10 år sen togs det av någon anledning ett kort på oss fyra tillsammans. Mig, brorsan, mamma och pappa. Minns att jag tyckte att bilden var som ett montage på något sätt. Fick svårt att förstå att vi nånsin varit alla fyra.



Jag tror man minns det som föräldrarna gör viktigt att prata med sina barn om. Att vara närvarande och visa att man förstår stunder som är jobbiga. Det är inte fotot på er 5 tillsammans som är det viktiga, tror jag...

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

alacs

Mamma till 3 halvtidsboende älskade ungar (10, 9, 3.5). Jobbar som affärssystemskonsult. Periodare vad gäller träning. Älskar vitt. Svag för mörk choklad. Skriver om tankar kring barnen, vuxenlivet, betraktelser i vardagen, med inslag av resor, inredning (sällan just nu) och skilsmässan (inte heller så ofta), eller snarare konsekvenser av den samma.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela