Älskade StoraSyster. Nu har du fått ro. Nu finns inga smärtor, ingen oro, inget som tynger dig. Nu behöver du inte längre bära ditt ok dolt från oss andra. Inatt släppte du taget om det vi kallar livet och verkligheten, och försvann till något annat rum.
Jag vet inte vad som kommer sedan. Om det kommer något. Om man tror att där finns något som väntar, ja då gör det nog det. Jag minns när vår farmor gick bort; hur vi några dagar efter hennes begravning pratade om henne, och det visade sig att vi båda haft "besök" i drömmen - nästan samma dröm. Hur farmor meddelat att allt var bra, att det var ljust, och att farfar var där. Visst var det förunderligt? Men det skänkte tröst. Tröst i vår sorg.
Det skänker tröst att veta att du nog finns där bland vänner som gått tidigare. Barnen sa direkt att du nog finns hos Gammi och Coco, och kanske deras farfar, bland molnen nu. Att du får dansa utan smärta, plocka sommarens blomster & känna vinden smeka din kind.
Älskade StoraSyster, i denna stund tänker jag på L och barnen, på pappa U, på dina nära vänner. Tänker med glädje på dig och mig - det som varit under alla år. Vi var systrar "by choice", inget direkt blodsband utan du valde ut mig till syster när jag var alldeles ny.
For till landet fredag morgon, och traditionsenligt åt vi lunch tillsammans med mina föräldrar och syster m familj. Olika sorters sill, färskpotatis, gräddfil, gräslök, knäcke och ost. Öl till. I år utan nubben. Vi hade fått för oss att för första gången vara med på byns firande på "Vallen".
Missade dans runt stången, men barnen sparkade fotboll, kastade pil, red på hästar, åt glass, vann godis och kollad skateboard, och var nog nöjda med eftermiddagens begivenheter.
Kvällsarrangemanget var dock det gamla vanliga :) Föräldrarna hos pappas syster och vi andra grillade. Same procedure as last year.
Helgen i övrigt var ok vädermässigt. Fick ett par skurar under lördagen. Detta bekom dock inte killarna som tillbringade största delen av tiden på studsmattan. Varierade detta med Nintendo och att rita. Tjejern var med på ett hörn de med. Och så var det mat och övrigt födointag. Det verkar vara det jag fotat mest, men nöjer mig med att visa upp en härlig kladdkaka ackompanjerad av jordgubbar, och så tjejerna som går lös på godisskålen.
Hade det varit Ettan hade jag blvit förskräck över den höga höjden vid knappa 3 år.
Hade det varit Tvåan hade jag inte förvånats ett dugg - han har inga rädslor.
Nu är det dock Trean. Nu är jag mest förvånad över att hon faktiskt satt still länge nog för mig ett ta ett foto. Det var upp och ner. På utsidan av stegen. På insidan. Hon gjorde ett försök att ta sig ut på överliggaren, men där satt jag stopp. I övrigt tycker jag det är bra att hon tar för sig och är nyfiken.
Jag är projektledare. Vissa av mina projekt har en ganska om- fattande budget, tidplan, aktivitetsförteckning och resurslista. Mina projekt är oftast i tid, med önskat resultat och till uppsatt budget.
Varför kan jag då inte packa 4 personers kläder och mat för en 3-dagarshelg på landet i tid? Det är ju inte så att Midsommar kommer som någon överraskning. Antal barn har inte justerats sedan förra året, det kommer att ligga samma kött på grillen, vädret är garanterat lika pissigt som förra året och stugan ligger där den ligger.
Jag satt faktiskt och spånade över en packlista i bilen hem idag. En lista med inbyggda parametrar. Ange sol, storstad eller vinter- resa och vips syns bara relevanta kläder och tillbehör. Lägg dit antal dagar, och vips ser man hur många av varje sortifikation som behövs. Det är ju för tusan så vi gör på jobbet, ungefär. Varför uppfinna hjulet varje gång, so to say?
Hur går dina förberedelser för den stundande helgen? Vad måste finnas på menyn på midsommarafton? Dans runt stången?
Hur viktigt tycker ni det är att en bloggare använder ett vårdat skrivsätt i sin blogg? Med vårdat menar jag i princip att köra stavningskontroll på sina texter (om man vet med sig att man av en eller annan anledning inte får till sin stavning fullt ut) och att styckeindela texten.
Själv backar jag lite om jag hamnar i en blogg som har ett svårläst språk. Om bloggen är skriven på talspråk, eller har avstavningar och särskrivningar till höger och vänster, måste den ha ett mycket intressant innehåll för att hålla mig kvar.
Är jag petig? Eller finns det någon relevans i att hålla en viss nivå på språket i en text - på nätet eller rent generellt sett?
Jo, de är till salu. På en adress nära dig. Eller nära mig åtminstone.
Säljer en prima, ouppackad centraldammsugare inklusive allt, vilket bl.a. innebär 10 m slang, för mindre än halva nypriset.
En fullt fungerande pirra för en spottstyver, och en hög- tryckstvätt alldeles perfekt till altanen, utemöbeln, bilen, fasaden, eller vad du nu inte har lust att tvätta för hand.
dinosaurieskelett, uppstoppade fåglar från 1848, vulkanutbrottsimulering, French Hot Dog, slocknat i bilen, nya regnbrallor, Dajmstrut, och så puss o kram o hej.
H - min älskade lille H. Mellanbarn. Fast han fick vara "liten" länge innan minsta trollet dök upp. Men han har fått mellan- barnets lott, och det ihop med den egna personlighet han är, är inte alltid den bästa av kombinationer. Jag försöker se honom, så som jag vill se alla mina 3 barn, men med ekorr- hjulet som vardagen erbjuder är det inte alltid lätt att finna tiden.
Idag har jag bokat tid med H. Bara han och jag. Tidigare i veckan sa han att han ville till Medelhavsmuseet, men han får revidera det om han vill. Cosmonova visar Flygande Monster och Sea Monsters - två filmer som nog skulle tilltala honom :) Aquari med hajmatning kanske är något?
Jag ska inte hänga upp mig på VAD vi ska göra, utan ATT det är VI TVÅ som ska göra något. Han får bestämma!
Du som har fler barn - gör du något med bara ett av dem ibland? Vad? När? Lika mellan alla?
Hade jag hittat sladden för att tanka över bilder från kameran till datorn hade ni nedan kunnat se värsta fina rumptårtan.
Fru Gårman bjöd nämligen på tårta. Hemma hos Singelmamman. Där var oxå Ting och Sus. Tårta. Bubbel. Trevligt sällskap. Och prisent. Finaste armbandet från fru Gårman. Är inte det alldeles särdeles trevligt? Att bli bjuden på tårta. Och få prisent!?
Om ni kikar in hos damerna ovan så får ni se tårtan. Inte vilken tårta som helst ;)
Tack Fru Gårman för skjuts till och från kalaset. Mycket uppskattat!
På lördag ska jag äta tårta i Bandhagen. Det har jag aldrig gjort förut. Ätit tårta just där alltså. Och helt krasst kan jag konstatera att jag aldrig ens varit i Bandhagen.
Kanske läge att ta reda på hur jag tar mig dit. Med SL.
För man vill ju inte missa tårta i Bandhagen. Och kanske lite bubbel?!
Redan varit hemma mer än en vecka efter våra 5 dagar i New York - time flies... Hann knappt hem så hittade jag billiga biljetter dit i november - gissa om det suger i res- tarmen. Eller om det var shopping dito?!
Alla miniatyrer är klickbara.
Vi började med 2 dagar på Long Island. Träffade barn- domsvän som tog oss på major shopping. We like!
Packade våra redan då fullastad väskor och tog tåget till Manhattan och vårt hotell på 35th Street (Midtown - nästa gång bor jag i Chelsea).
Metro till Battery Park, och det här var det närmsta vi kom Statue of Liberty.
Times Square. Turistfälla :) Toys 'r us. Galet mycket prylar.
Tog vår tillflykt till Central Park istället. Ett glas bubbel på The Boat House. Madde syntes inte till. Upp till reservoaren, men ingen löprunda. Tjejmilen 2012 kanske?
Apple Store 5th Avenue. Så läckert. Fast shoppingen på den fronten var redan avklarad "out of town" = inga köer!
Eataly. Riktigt häftig matupplevelse. Men om du tar ett glas vin i väntan på att få ett bord - fastna inte i baren utan mingla!
Älskar hur alla byggnader är upplysta på kvällen - både inifrån och på utsidan.
Har varit på Manhattan förut, så Top10 är avverkade. Ny favorit på listan, och som säkert kvalar in över sevärdheter är The High Line. Byggd på 30-talet och verksam i ca 50 år var detta en järnvägslinje uppe i luften för transport av gods till industriområdet från hamnen. Skulle monteras ned men har en grupp bildades och nu har man iordningställt 2/3 som promenadstråk med mycket grönska och inspirerande ute- design.
Efter att ha hört en bastuhistoria för mycket kände jag mig häromdagen tvingad att prata med mina killar om bastubesök. Om vad som är ok och inte i en bastu.
Badsäsongen har precis börjat, och "vårt" bad har bastu. Trots 28 grader ute tycker åtminstone A att bastu är bra.
Idag pratade jag med killarna om vad man ska göra om man inte känner sig ok med en annan persons ord eller blickar. T.ex. i en bastu. Att de ska gå ut ur bastun om någon annan - pojke eller man - säger konstiga saker, eller tittar på dem på ett sätt som inte känns bra.
"Varför skulle någon säga konstiga saker i bastun?" "Vad skulle de säga t.ex.?"
Tja, vad svarar man på det mer konkret? Utan att gå in på sexuella anspelningar försökte jag helt enkelt bara, än en gång, säga att om de kände sig obekväma eller illa till mods inne i bastu så ska de gå ut - oavsett vad någon innen i bastun säger till dem.
Någon läsare som kan hjälpa mig till en bättre förklaring? Eller målar jag fan på väggen? I onödan?
Det finns en person i min närhet som i vissa situationer har enormt svårt att hålla sig till sanningen.
Ibland är det så fånigt så det finns inte. Jag ställer en fråga. Svaret är antingen "ja" eller "nej". Båda svaren är, efter omständigheterna, ok. Jag behöver bara veta. Inget mer än så.
Istället för att svara ett enkelt "nej", utan förklaring, vilket faktiskt inte krävs, så kommer ett "nej, jag det går inte, jag ska xyz". Man behöver inte ha något större IQ för att genomskåda att ursäkten inte är sann. Ändå serveras man den. Helt i onödan. Det enda som händer är att jag börjar fundera på hur många gånger tidigare jag blivit blåst av dåliga lögner. I situationer där jag helt klart hade acceptera ett icke-positivt svar, utan att be om förklaring.
Dessutom tror jag att personen förstår att jag inte tror på ursäkterna. Vilket får mig ännu mer konfunderad. Ger det någonslags tillfredställelse att medvetet ljuga mig rätt upp i ansiktet? Känsla av makt? Fan vet. Vid det här laget blir jag inte förvånad längre. Mest beklämd. För lögnerna drabbar inte mig. De drabbar ett par andra i min omgivning. Några små individer som inte har nått samma insikt som äldre personer gör med tiden. Som tror gott om alla. Att det är sanningar som sägs.
Det visste inte jag heller ända fram till kl 23.00 lokal tid i söndags kväll då jag steg ombord på American Airlines flight från New York till London.
Jag kan inte påstå att jag är så mycket klokare om dess budskap nu, eller omständigheterna kring deras tro och leverne, men jag vet hur deras religion påverkar andra människor ombord på ett flygplan.
Svarta höga hattar, korkskruvar, vita skjortor och svarta rockar. Svarta sidenband som lindas runt armarna. Svarta små "kuber" som med pannband fästs runt huvudet. Jiddish (utgår jag från). Toran. Kvinnoförakt (flygvärdinnorna fick inte lämna över juice, vatten, mat etc hand-till-hand, utan var tvungna att ställa ner på brickbordet, och en i sällskapet vägrade sitta bredvid en kvinnlig passagerare).
Bön kl 03. Ombord på ett plan fullt med folk som vill sova. Inte en stilla bön. En bön som innefattar högljudda diskussioner. Rörelse i kabinen. Vaggningar i sätet (och AA's plan har INTE gott om ut- rymme mellan raderna). Ljuset på. Totalt nonchalans mot önskemål om respekt för medresenärerna.
Jag anser att jag har hög toleransnivå vad gäller andra religioner. Men här gick gränsen. Noll respekt för omgivningen är inte ok.
Hämtade förhållandevis tidig (typ drygt 16) och fick med mig den äldre kusinen. Så drog vi till badet. Killarna visste inget, och gissa hur det glilttrade i ögonen när jag sa vart vi skulle ta vägen efter skolan idag.
Under hela långhelgen hade killarna längtat efter bad, men så blev det inte. Idag, med värsta regnskuren under lunch, trodde jag inte det skulle gå, men sedan blev det ju varmt och fint igen så vi drog till "vårt" bad - ett utomhusbad 10 min hemifrån där vi är medlemmar.
Killarna och lillasyster hade ett par toppentimmar med bad, toast, mera bad, glass och så ytterligare bad. Trodde de skulle slockna när vi kom hem, men de var förstås nyfikna på om det kommit med några presenter från NYC, och det hade det!!! Tror de tillslut var isäng vid 22... Typ 1,5 timme för sent. Blir intressant att se om det går att få upp dem i morgon, utan hot om konsekvenser...
Men de är hemma. Det är allt som betyder något. Älskade ungar. 7 dagar ihop.
Jag tycker inte att jag curlar mina barn generellt sett. Men det finns ett område där de verkligen får som de vill, och lilla mamma slår knut på sig själv för att uppfylla önskan. Maten.
Varje gång jag ställer fram köttbullar, pytt i panna, pasta carbonara, fiskpinnar, spagetti m köttfärssås, blodpudding, pizza, falukorv, eller i "värsta" fall tomtegröt, blir jag urförbannad på mig själv. Även om köttfärssåsen är hemkokt och pizzans enda färdiga del är degen (ja, ja, jag vet att det är enkelt att fixa själv - men vem känner skillnad lixom?).
Varför har jag inte lärt mina barn att äta allt? När 1an var upp till 1,5 år åt han allt. Verkligen. Viltpaté och ungskokt lax (inte ihop), biff stroganoff, diverse grönsaker, fläsk i olika former, och övrig älg (som vi ju jagar). Sedan hände något. Och barnens pappa och jag valde "the easy way" - dvs servera det som äts.
Vilket förstås har konsekvenser idag. Ungarna är bortskämda. Vad gäller maten (fast vad jag förstår av deras fröknar i skolan äter de mer varierat där än hemma).
Men nu har jag hittat en rätt som går hem. Och är enkel. Och hemlagad. Skiva 1 kg kycklingfiléer på längden i 2-3 delar per filé. Lägg i Santa Marias kycklingmarinad för grillning 30 min. Stoppa filéerna i en stek- påse och in i 25 min på 200 grader. Därefter har man perfekta bitar att stoppa i en pastasallad, värma lite lätt och servera med ris, trä på pinnar ihop med grönsaker för ett spett, skiva tunt och lägga på mackan. Det finns verkligen inga begränsningar!!! Och ungarna älskar det!
Det fanns inte med i planen. Att jag 4 gånger i månaden skulle få rejäl ångest över den vändning mitt och barnens liv tog våren för 2 år sedan.
Dagen jag lämnat barnen på skolan och dagis för att i princip inte se dem på en vecka, och så kvällen innan jag får hem dem igen - det är då allt blir så tydligt. Att jag bara får vara mamma på halv- tid. Jovisst, jag är alltid mamma. Men 2 veckor i månaden är jag en mamma utan barn. Som det smärtar. Som jag saknar det bästa jag har i livet.
När jag hör att jag ska vara glad att jag får lite egentid, då knyter det sig i magen. JAG VILL INTE HA EGENTID. Inte till grad jag har nu. Jag vill ha mina barn hos mig. De behöver sin pappa. Jag vet det. Jag kommer aldrig, om inget galet händer på den sidan, försöka få mer tid. Men en dag, när barnen är större, kanske, kanske, vill de själva ha en annan fördelning. Då hoppas jag att det är jag som är deras val. Egoistiskt? Ja, mycket. Men jag längtar efter dem så att det värker. Det gör fysiskt ont.
Men i morgon så, efter skolan. Då ses vi mina älskade barn.
As truliga uppsyn. Kaxigheten. Klokheten. Stoltheten när han visar upp skolarbetet. Glädjen över att få med sig en vän hem. Pussar och kramar till mamma på skolgården, inte längre generad att visa känslor inför kompisar. Stunder framför spegeln när han fixar till frisyren. Omtanke om lillasyster och H. Till och med bråken med H.
Älskade envisa goaste H. H som ställer höga krav på sig själv. Är det mellanbarnets lott? H som älskar fotboll och kryper upp hos mig ena sekunden och är som förbytt andra. Som ser upp till store- bror och är en ömsint kusin till lilla E. H som tar sig an de kompisar som inte riktigt platsar. Hjälper i köket. Rymmer ibland.
Allra finaste lilla E. Framåt. Nyfiken. "kan själv" - framför allt allt som bröderna och kusin E kan. Glimten i ögat. Varma kramar. "jag älskar dig mamma". Klär sig själv. Envis som synden. Kavat. Pippi- tokig. Ögon som får en att drunkna.
I morgon är ni mina igen. I morgon börjar ännu en vecka av vår tid.
Ok, då försöker vi igen. Jag tror inte att italienarna vill att bi bloggar om dem. Eller så är de bara heeeeeemsk blyga.
New York, för 4e gången. Denna gång i liten annan tappning eftersom vi inleder med knappa 2 dagar hos goda vänner på Long Island innan det blir The City. M tog emot oss på JFK och efter ett snabbt stopp hemma i huset för att lämna av bagage var det fråga om inledande shopping. 2/3 av sällskapet införskaffade var sin iPad. Om jag var en av dem? Skulle tro det. Självklara valet för middag lite senare? Take away pizza med Italien sausage. Trodde vi skulle tvärslockna efter maten med vi orkade med någon timmes snack innan vi intog barnens rum.
Torsdag = shopping. Major shopping. Beleive you me. Tanger Park i Deer Park. Timberland. 12 par. $360. GAP Kids. Polo. Nike. Old Navy. Toys r us. Starbucks. Vidare till Roosevelt Fields. Abercrombie. Victoria Secrete. Disney Store. Väl hemma lagade F, Ms sicilianske make, food to die for. Bbq chicken, double dip deep fried chicken, stuffed mushroms, fräsch sallad och så lite rose på det. En helt underbar kväll med god mat, glada skratt, tårar ihop. Och värme. Vi har inte träffats på drygt 20 år, men det märktes inte.
Nu förbereder vi oss för the City. Lite mer shopping på LI först. Bagelunch vid beachen. Then we take New York.
New York, för 4e gången.
Denna gång i liten annan tappning eftersom vi inleder med knappa 2 dagar hos goda vänner på Long Island innan det blir The City.
M tog emot oss på JFK och efter ett snabbt stopp hemma i huset för att lämna av bagage var det fråga om inledande shopping. 2/3 av sällskapet införskaffade var sin iPad. Om jag var en av dem? Skulle tro det. Självklara valet för middag lite senare? Take away pizza med Italien sausage. Trodde vi skulle tvärslockna efter maten med vi orkade med någon timmes snack innan vi intog barnens rum.
Torsdag = shopping. Major shopping. Beleive you me. Tanger Park i Deer Park. Timberland. 12 par. $360. GAP Kids. Polo. Nike. Old Navy. Toys r us. Starbucks. Vidare till Roosevelt Fields. Abercrombie. Victoria Secrete. Disney Store.
Väl hemma lagade F, Ms sicilianske make, flod to die for. Bbq chicken, double dip deep fried chicken, stuffed mushroms, fräsch sallad och så lite rose på det. En helt underbar kväll med god mat, glada skratt, tårar ihop. Och värme. Vi har inte träffats på drygt 20 år, men det märktes inte. Nu förbereder vi oss för the City. Lite mer shopping på LI först. Bagel- lunch vid beachen. Then we take New York.
.
Mamma till 3 halvtidsboende älskade ungar (10, 9, 3.5). Jobbar som affärssystemskonsult. Periodare vad gäller träning. Älskar vitt. Svag för mörk choklad.
Skriver om tankar kring barnen, vuxenlivet, betraktelser i vardagen, med inslag av resor, inredning (sällan just nu) och skilsmässan (inte heller så ofta), eller snarare konsekvenser av den samma.
