Ett stenkast från Fyndet

- inte långt från Mitt i Fågelsången

Med kluvna känslor

Publicerad 2010-01-24 23:32:11 i Ny framtid - blandat,

spenderar jag nu sista kvällen i mitt hus. Eller åtminstone delvis mitt.

Om inget oförutsett händer under morgondagen finns det en ny ägare efter i morgon kväll. Huset som hyste så många förhoppningar när vi köpte det för snart 4 år sedan. Vi såg potentialen, men det såg verkligen ut som skrot när vi tog över. Huset som idag är så fint. Som jag kommer att sakna. Mycket...

Badrummet uppe var fräscht, men resten!

Furukök. 70-tal. Bruna stora kakelplattor. Diskbänk i teak.

Färgmatchning i varje rum: rosa rummet med rosa väv, rosa heltäckningsmatta och rosa element; vardagsrummet med brun/grön väv och brunt/grönt element, inkl. elementrören till ovanvåningen; biblioteket i beige med ja, element i en beige ton, nästan lite mot ljust rosa. Och så fortsatte det i hela huset.

Rum för rum har vi tänkt, planerat, handlat, fixat och tillslut varit nöjda med resultatet. Barnens 2 rum gjorde vi iordning först. För att de skulle känna sig hemma. Svarta tapeter med döskallar. Sedan flyttade vi runt oss och barnen så att även vårt sovrum (det rosa...) och hallen skulle bli färdigt innan vi tog en liten paus.

Sedan följde hallen nere, biblioteket och vardagsrummet. In emellan, under resans gång, fixade vi till kontoret/gästrummet i källaren, och till slut var det så dax för köket. Eller ja, det sista som renoverades var faktiskt trapphuset, det första som möter oss när vi kommer hem, och det gjorde vi när allt var ett faktum.

Nu är det så dax att lämna. Lämna vårt hus. Vår trädgård. Lämna den här delen av mitt liv. Jag vet inte hur länge vi kan skjuta på tillträdet. Det vore ju skönt att ha någonstans att ta vägen efter utflyttning. Kanske vi kan få 3 månader. Då har jag på mig till 1a maj.

Sorg. Just nu kan jag inte känna glädje över det nya. Bara sorg över det som inte blev.

.

Kommentarer

Postat av: Lillasyster

Publicerad 2010-01-25 11:23:14

Goa systeryster. Det är klart att du har starka känslor just nu, konstigt vore det väl annars... Men det är som med allt annat, en sorgeprocess som måste få ta tid. Det är bara att "go with the flow". Låt alla känslor få komma ut, glada, ledsna, arga, sorgsna.

När du sedan har ett nytt eget hus på gång så sätter renoveringsådran in i dig och du får planera nytt.

Oroa dig inte om det blir glapp mellan flytt ut och flytt in i nytt. Du vet var jag finns och killarna kan sova tillsammans med J. Du och E kan flytta in i min E´s rum och hon får flytta in med mig (när du har barnen). Det kan bli ett kul och livligt kompani. Så allt löser sig vet du!

pok

Postat av: Maria

Publicerad 2010-01-25 15:24:16

Kram till dig!!!

Postat av: Jag och mina små

Publicerad 2010-01-25 21:11:41

Känn sorgen. Så mycket som du orkar. De lyckliga dagarna kommer att komma tillbaka. Så småningom. Oftare och oftare ju mer tiden går.

Postat av: Lotten

Publicerad 2010-01-25 21:36:21

Postat av: Lotten

Publicerad 2010-01-25 21:38:20

Något blev fel... Det är tufft när det inte blir som det var tänkt. Låt det ta sin tid och låt känslorna och sorgen få vara där.

Tids nog vänder det.

Postat av: pia

Publicerad 2010-01-26 18:15:56

...FÖRSTÅR DIG!!! Jag känner sån sorg ibland åxå, jag träffade en ny människa väldigt fort inpå separationen och jag har ibland inte kunnat glädjas åt det nya otroligt fina som jag har fått, jag är besviken över att det inte blev som det var tänkt med pappan till mina barn, jag hade ju ändå valt honom för att leva hela mitt liv med, tycker det är jobbigt att tänka tillbaka på det vi hade och det vi byggde upp och skulle fortsätta bygga på, men nu är det bara en illusion. Min nya har fått ta en hel del efterslängar, men han vet vad han gett sig in i och jag kan inte dölja mina känslor för honom, man ska inte skämmas över sorgen, det är bara att släppa ut det. Jag trodde aldrig att jag skulle få börja bli glad igen, men för ca.3veckor sen hände ngt och jag har känt så mycket glädje sen dess. Däremot tror jag att jag kommer att deppa ihop många fler gånger, men det kommer att vara mer sällan. Och för mig var det en liten räddning också att jag ändå gick vidare med en ny rätt fort. Mina tankar hamnade lite på annat håll och jag fick fokusera på ngt nytt och bra, jag ville hitta ngn som kunde behandla mig med respekt, inte så fort som det gick kanske, men jag var tvungen att passa på;) Jag börjar känna mig så lycklig. Det kommer att vända snart, du kommer att få må bra och få gå vidare med ett nytt fint hem och nya känslor.

BAMSEKRAMAR

Postat av: Cornelia - Mitt Hem & Min Trädgård

Publicerad 2010-01-26 23:16:35

Usch, hårt när saker inte är frivilliga :-( SKickar styrkekramar!

Postat av: Mitt i Fågelsången

Publicerad 2010-01-27 00:06:30

Tack för alla fina kommentarer!

Nu är kontraktet iaf skrivet med köparna, och om inget galet kommer fram i deras besiktning (vi har redan gjort en besiktning, men de vill göra en egen), så är försäljningen i hamn. 5/2 är deadline för dem att dra sig ur kontraktet. Nervös väntan!

Postat av: Anna

Publicerad 2010-01-31 06:08:43

Tack för erbjudandet om att titta på dina vita väggar!!

Jag tror att jag har hittat en vit färg jag gillar, men tvekar än. Kanske blir det en tur till Fågelsången när det är dags att köpa färg. Om inte då får vi hitta annat tillfälle att ses :)

Skönt att ni hittat en köpare. Tråkigt att du behövde hitta en köpare. Kram!

Kommentera inlägget här

Om

Mamma till 3 halvtidsboende älskade ungar (10, 9, 3.5). Jobbar som affärssystemskonsult. Periodare vad gäller träning. Älskar vitt. Svag för mörk choklad. Skriver om tankar kring barnen, vuxenlivet, betraktelser i vardagen, med inslag av resor, inredning (sällan just nu) och skilsmässan (inte heller så ofta), eller snarare konsekvenser av den samma.

Kategorier

Arkiv

Länkar