Ett stenkast från Fyndet

- inte långt från Mitt i Fågelsången

Själv eller ensam?

Publicerad 2010-07-09 12:42:40 i Ny framtid - välbefinnande,


Tro Hopp och Kärlek... skriver i ett inlägg några rader om skillnaden mellan att vara själv och ensam.

Just nu känner jag mig ensam.

Ensam, eftersom jag längtar efter mina barn. Men, om 2 dagar ska vi få hela 3 veckor tillsammans. Underbart. Så den ensamheten är inte så stor.

Ensam, eftersom jag faktiskt längtar efter någon att dela med. En vuxen. Dela sommaren som ligger mitt för våra fötter. Dela allt som man delar med någon man längtar efter. Jag trivs själv oxå. Men jag skulle trivas mer själv om jag visste att jag inte alltid behövde trivas alldeles själv...



Är du själv eller ensam när du inte delar livet med någon?



.

Kommentarer

Postat av: Stina

Publicerad 2010-07-09 14:01:11

För mig varierar det.. olika dagar, olika veckor. Men övervägande numera så är jag själv, och känner att jag både behöver det och trivs med det. Andra stunder känner jag mig ensam, men kanske man måste det också för att kunna vara själv? Jag har inte varit själv en sommar på många, många år. Kanske är det meningen och nog så viktigt att vara det?



"Ensamhet är frånvaro av någon annan. Att vara för dig själv är att vara i din egen närvaro".

Postat av: Hanna

Publicerad 2010-07-09 22:27:38

Men man kan även leva tillsammans med någon, och ändå känna sig ensam. Så har jag det. Jag är sambo med två små barn, men aldrig har jag känt mig så ensam som nu. Inte beträffande barnen, men i relationen till min sambo. Han är en man som kommer och hälsar på mig och barnen ibland i vår vardag. Busar lite med ungarna, lockar fram ett par skratt. Kanske lägger en hand på min axel när han hastar förbi. Vidare mot allt jobb han känner att han måste lägga all sin tid på. Kvar står jag och barnen. Dag ut och dag in. Tittar på klockan, räknar ned tills nästa gång klockan blir 17,30 och pappa kommer hem och hälsar på oss en stund, innan han stänger in sig på hemmakontoret och tar tag i allt som brinner runt omkring honom.



Själv har jag börjat slockna.



Kram på dig! Och jag hoppas att du och barnen får en härlig semester! Det är ni värda! :-)

Postat av: Ett stenkast från Fyndet

Publicerad 2010-07-09 23:32:12

Stina - tycker om citatet. Ska lägga på minnet! Men visst är det så att det går upp och ned. Jag hoppas jag kommer till läget där jag oxå är övervägande "själv". Ett slags accept.



Hanna - vännen, vad är det jag läser??? Prata med honom. Nu! Låt inte saker och ting gå åt h-e. Förstår han vart det är påväg? När ses vi? Jag är på plats igen v 31. Jag längtar efter barnen så jag går sönder. Nästan. På söndag är de mina i 3 veckor!!! Stor stor kram till dig.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

alacs

Mamma till 3 halvtidsboende älskade ungar (10, 9, 3.5). Jobbar som affärssystemskonsult. Periodare vad gäller träning. Älskar vitt. Svag för mörk choklad. Skriver om tankar kring barnen, vuxenlivet, betraktelser i vardagen, med inslag av resor, inredning (sällan just nu) och skilsmässan (inte heller så ofta), eller snarare konsekvenser av den samma.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela