Ett stenkast från Fyndet

Del 3
Mina föräldar. Mina förebilder. Älskad mormor och morfar.

Mina föräldar, som i allt stöttat mig. Givit råd när de efterfrågats. Givit råd oombedda,
vilket inte alltid fallit i god jord. Mamma, som i sin roll av nattvandrande förälder sett
mig i "glatt tillstånd" mitt på torget. Pappa, som skjutsat full pojkvän (eller fd, inte
samma som första kärleken!!) hem mitt i natten. Ingen av dem dömde. Mamma och
pappa, som alltid öppnat sitt/vårt hem. Som än idag har ett hem som är hemma.
Jag åker "hem" när jag åker till dem. Trots att det inte är mitt barndomshem.

Pappa, som gick igenom en tuff vår med mamma vid sin sida. Mamma, som förstås oxå
hade en krävande period, som nog faktiskt sträcker sig längre bak än då pappa blev
"officiellt" sjuk, och som självklart fortfarande vakar över pa som en hök. Att han äter
ordentligt. Får frisk luft och motion. Pappa som älskar värmen om vårvintern och hösten
i södra Frankrike, och förbereder för än en resa dit vilken dag som helst. Pappa med jakt
och natur som stort intresse, och som älskar böcker. Som kanske inte gör så mycket
väsen av sig, men som definitivt uppskattar mammas upprätthållande av den sociala biten.

Mamma, med ett hjärta av guld som alltid tänker på andra. På K-G, nära 100 bast och
utan direkt släkt, som hon och pappa troget besöker någon gång i månaden och tar med
på utflykt. Äldre vänner som får små kort, besök och telefonsamtal. Middagsbjudningar,
långpromenader, omtänksamma gester. Barnbarnen som är hennes ögonstenar, alla 5.
Syskonbarn med barn vi knappast träffat som bjuds till Sverige. Grannen som får en blomma
för att hon inte är helt kurrant.

Älskade mamma och pappa - tack för dem ni är, och vad ni stöttat och guidat mig till att bli.


.