Ett stenkast från Fyndet

En veckas semester skapar en förfärlig massa poster på Bloglovin. Så många att det tar nästan en vecka att komma igenom dem. Vilket förstås innebär att man blir lite sen i starten i vissa fall.

Monstermalla hade t.ex. en uppmaning den 22 augusti där vi ombads berätta vad vi bloggat om för 1 respektive 2 år sedan just den dagen. Det inlägget läste jag idag.

Jag antar utmaningen, men jag väljer att gå tillbaks i tiden på just idag, dvs. 27 augusti, isf 22 augusti. Eller kanske kan jag köra båda dagarna? Dessutom backar jag hela vägen till 2007, eftersom det var året jag började blogga.

2007 har jag inga poster varken 22 eller 27 augusti, men fokus var på björnbär, på systerdotter som var alldeles nyfödd, och på mer renovering. Lite traderasnack finns det oxå, och ett par enkäter. Här finns det lite info om detta.

2008 hade vi en jämrans massa björnbär och sniglar. Skrev bara den 22, men utgår från att aktiviteterna den 27 var ungefär de samma - dagis, björnbärsplock och snigeljakt.

Nåväl, 2009 i augusti var jag fortfarande i chock. Chock efter beskedet i maj. Jag bloggade inget om separationen då, utan om en massa annat. Mest Fototriss.

I augusti har jag inga poster varken på 22 eller 27, men jag fortsatte med mina Fototrisser. Den 22 höll jag garanterat på att förbereda Hs 7-årsdag, och hela den veckan var det fullt upp med skolstart och att återvända till vardagen. Den tiden är tack och lov passé, men f-n som jag mådde. 4 september, som var dagen för hans flytt, låg allt för nära, och den förhoppning jag närt om att han skulle komma på andra tankar, kändes avlägsen.

2010 var bättre. Att "köra hela varvet" en gång är det minsta som behövs för att hamna på rätt köl. Så även för mig. 22 augusti bloggar jag om H som dagen efter ska fylla 7. Om förlossningen. Om min kärlek till denna underbara lille kille. Några dagar senare, 27 augusti, är det tankar om separationen som får vara temat i min blogg. Om stölden. Stölden av mina barn. Jag fick så fina kommentarer på det inlägget. Kommentarer som stärkte mig. Går ofta tillbaks dit. Faktiskt. Som en parentes kan nämnas att en av de andra föräldrarna är själv med 4 barn. Där är pappan totalt frånvarande. Tough shit.

Idag är det den 27 igen. Barnens pappa och jag har tillsammans med 5 andra föräldrar fixat kalajs åt H som fyllde 8 häromdagen och 3 av hans klasskompisar. Det är skönt att vi kan göra det ihop. Att vi kan prata. Jag åt middag hos pappan igår. Det var lite knasigt, men det gick bra.

Jag är uppriktigt nyfiken på hur livet ser ut 22 och 27 augusti nästa år. Vad tror du om framtiden?


.