Ett stenkast från Fyndet

Det blev ett avsked. Ett definitivt.

Idag går mina tankar till 5 personer i min närhet. 5 personer som mist sin älskade L.

Tack för att jag fick känna dig. Du har berikat mitt liv.


.

Att få till motion under barnveckorna, när jobbet dessutom är mer än maxat, har
visat sig vara svårare än jag trodde. Så jag ligger lite risigt till vad gäller att nå
septembers mål. När jag gjorde en avstämning 1/3 in i månaden var jag kaxig
och undrade om jag satt för låga mål. Det straffade sig...

Med bara 4 dagar kvar av månaden lutar det inte åt att jag når målen...

Motion i tid: 20 timmar Nu: 13h 30min = 68% - borde vara ca 17h för att ligga i fas
Motion i aktiviteter: 25 tillfällen Nu: 17 gånger = 72% - 21 ggr hade varit ok
Motion i km: 100 km Nu: 72,22 km = 72% - 87 km och jag hade varit spot on

Funbeat.se visar satta mål grafiskt:




Hur har det gått för dig?


.

Idag hälsade jag på. Jag besökte den sjuka vännen. Vi kunde inte prata - jag för att det var andra människor där, han för att han är för svag. Men vi såg på varandra, och vi båda förstod. Det var ett avsked. Tror jag.

Den här gången kom jag sent. Men inte för sent. Nästa gång ska jag våga tidigare.


.

Barnens tv/spel/lekrum, tillika familjens gästrum, håller på att ta form. Ett nästan rektangulärt rum (ett förråd norpar lite av ena kanten) som i ena hörnet huserar 2 90-sängar i vinkel. Detta hörn är i blickfång när man kommer in i rummet.

Sängarna ska kläs med dagbäddsöverdrag från Bemz, och eftersom frakten är fri i helgen tänkte jag passa på att slå till. Men har nu värsta beslutsångesten! Vilket överdrag??? Klicka på bilderna för större format!





Bilder från Bemz


Rummet är det övre i vänstra hörnet. Sängar i vinkel (rött) och en tv-bänk utmed högra väggen. Garderober på den korta väggen mot förrådet.


Vilket ska jag välja?


.

Japp, ett kvarts år kvar till julafton. Den där högtiden man gärna vill vara med sina nära och kära. Så blir det ju inte i år. 3 månaders mental förberedelse på att barnen inte är hos mig och firar årets familjehögtid. Det var väl f-n att jag skulle komma på det just nu.


.

Picture love with the help of a deck of cards.
You start out with two hearts and a diamond.
In the end, all you need is a club and a spade....

Minns inte var jag såg det, och så illa är det
ju inte här :) Men kunde inte låta bli att sno den.


.

Har fortfarande ingen köksfläkt, trots att köket varit klart sedan innan sommaren. Eftersom hällen sitter precis vid fönstret har det funkat bra att ha det på glänt, de gånger min matlagning tarvar ventilation.

Eftersom jag inte har någon stoppmojäng på fönstret ställer jag en liten kryddkvarn (gjutjärn) på utsidan av det inåtgående fönstret, och en mortel (även den i gjutjärn, ser ni var hän det barkar...) på insidan för att fönstret inte ska stå och slå.

Bra tänkt. Inte så bra när man ska luta sig fram för att ta bort den lilla kvarnen och därmed vräker omkull morteln. Morteln, vars mortelstång (eller vad den nu heter) far över kanten ner på tån. 95 cm fallhöjd. Ont som f-n. Även nu, 6 timmar senare. Pulserande värk. Blir nog snyggt med blå nagel. Tur att sandalsäsongen är slut.


Är det kanske dax för en investering?


.

"Dina bokstäver är latinska. Dina siffror arabiska. Din demokrati är grekisk. Din pizza italiensk. Din kebab är turkisk. Din alkohol uppfanns av en iranier, och du älskar att åka till Thailand. Din favoritrappare har afrikanskt påbrå, och han den där roliga på TV är kurd. Din landslagskapten är bosnisk. Ljuva mångfald."


.

Äntligen - gästtoan nere är klar och barnen kan ta den i besittning. Nja, halvsanning - kaklat på golv och vägg, ny toalett och nytt handfat, men det saknas knoppar för handdukar och några hyllor. Plus en spegel. Men det är ju bara detaljer...

Barnens lekrum/spelrum och vårt gästrum är oxå klart. Väggar och tak målat, sängar (som ska bli soffor till vardags) på plats, garderob * 150 cm inflyttat från andra rum, nästan inget skrot. Nu ska här piffas med kuddar, eventuellt överdrag, förhänge för garderoberna (kan inte ha dörrar pga av säng/sofforna), tavlor, tv-bänk, tv (har ögonen öppna efter en beggad tjock-tv) och någon härlig matta på golvet för färgens skull.

Ut ur tvättrummet har barnens kläder flyttat. Det har iofs varit praktiskt att flytta tvätten från linorna rakt in i skåpet, men inte bra rent praktiskt. Nu är killarnas w-i-c klar och där finns gott om plats för tröjor, byxor, skjortor, skor, träningskläder, och faktiskt lite av mina överblivna tillhörigheter. Om någon har 2 kvm marmoleum clickgolv (eller annat liknande) till övers i en inte allt för odiskret färg är jag intresserad!

Ska röja en vända i huset, sedan kan det nog bli foton.


Har du renoverat klart något under helgen som gick?


.

För ett tag sedan hittade jag via tips ett häftigt intresse. Att göra skulpturer av blyertsspetsen i en blyertspenna.

Helt otroligt!


.

När man tänker nånting vänligt kan man väl tänka det högt.

(Elsa Albinsson Bruhner)
.

Har du tappat bort kärleken? Kärleken, ömheten, omtanken, eftertanken, glädjen, stödet, humorn, passionen, leken, sexet, allvaret (utan inbördes ordning) och allt annat som ska vara positivt i relationen med din man/fru/partner/älskare?

Kom livet emellan? Vardagen? Med kolik, kräksjukor, sova-90-minuter-på-raken-och-vaka-resten-nätter, packa skolväskor, planera middagen, städa huset, komma ihåg kalasinbjudningar, försöka vara effektiv på jobbet, ha ett social umgänge, ringa föräldrarna, ersätta urvuxna/utslitna kläder med nya, genomföra renoveringar, klippa gräsmattan, tömma diskmaskinen, handla toapapper, hjälpa till med läxor, skicka med frukt, betala räkningar, byta däck på bilen, röja i lekrummet, duka för frukost, vara en vän i nöden, ja listan kan göras lång. Den där listan som ÄR livet.

Jag tror att han och jag tappade bort kärleken i djungeln ovan. Eller i mitt fall, lät kärleken gå lite på sparlåga. Mitt minne av förra våren är att jag ansträngde mig lite för att få till annat än vardagen, men att vardagen, den med 3 barn varav ett mycket litet, ändå var ganska påträngande. Jag tror jag tänkte att om bara lilla E började sova mer på nätterna, och han fick ett uppdrag, ja då skulle allt bli annorlunda. När solen och våren kom och allt blev lite ljusare. Då.

Inget kan bli annorlunda av sig självt. Jag vet det. Men om man är medveten om att det i vissa perioder i livet är mer en fråga om överlevnad än himlastormande kärlek och romantik, så kanske man biter ihop, jobbar som ett team, och rider ut stormen. Om man vill, det vill säga. Om man inte tror att gräset är grönare på en annan planet. Då kan man ju välja att släppa och dra. Och då lär man inte hitta tillbaks till kärleken igen. Om man väljer att inte vilja.


Har du koll på din kärlek?


.

Jag ska till Lund i morgon. Hade tänkt ta tåget redan idag för att vara nere i tid. Men så var jag så sent ute att tåg plus hotell skulle bli snordyrt för kunden. Så jag bestämde mig för flyget i morgon bitti istället. Det är jag tacksam över när jag läser AB såhär på kvällskvisten.


Tror du på ödet?


.

Idag var jag bjuden på fika till L. L och jag har aldrig träffats förut. Det var inte en blind date. Eller jo, på sätt och vis var det ju det. Fast en kompis-blind-date.

L och jag "känner" varandra via bloggen och mailkontakt. L är en av de tjejer jag hade i åtanke när jag skrev "du är så stark" förra veckan och berättade att jag ibland får mail som har med min separation att göra. Vi har haft kontakt sedan april någon gång, och på senaste tiden pratat om att försöka ses. Vi bor inte så långt från varandra, visade det sig.

Idag var jag bjuden till L på fika. Nästan mer nervös än inför en date var jag :) Helt obefogat! Trots att vi mest berörde våra respektive separationer så tror jag att vi har mer än så att snacka om. Även om omständigheterna som vi lärt känna varandra på är tråkiga, så har det ändå haft något gott med sig. Jag hoppas att snart få återgälda besöket, med en fika eller ett glas vin. Tack L för trevlig eftermiddag!


.

Såhär lite drygt 1/3 in i månaden tänkte jag stämma av mina mål.


Motion i tid: 20 timmar Aktuell status: 10h 26 min = 52%
Motion i aktiviteter: 25 tillfällen Aktuell status: 13 gånger = 52%
Motion i km: 100 km Aktuell status: 54,28 km = 54%


Har jag satt för låga mål?


.

Det är vad jag blev när jag såg hur många av er besökare som valt att berätta vem ni är. Helt fantastiskt att ni delar med er av en glimt av era liv. Det är ju ni som sätter villkoren för era besök. Det är ni som bestämmer om ni vill komma tillbaks eller inte. Och inte för att jag vet hur många av er som är gamla, och hur många nya besökare jag har, men roligt är det att ni är här. Jag tackar er kollektivt här för att ni ville dela med er! TACK!!!

Jag hoppas att fortsättningen på bloggen ska locka till återkomst. Inom kort kommer det endel före- och efterbilder på huset. Jag ska försöka engagera mig i Fototrissen, och så blir det även i fortsättningen tankar kring barnen, singellivet, endel återblickar, mest framåttänk, lite motion - helt enkelt en mix av mitt liv.

Tack för att ni hänger med mig!


/alacs

PS. Om någon kommer på att ni vill delge mig/andra läsare vem ni är går det förstås bra att göra det som kommentar till detta inlägg :)


.

Jag!!!

*   40+, värmländska i förskingringen (Stockholms ytterområde), separerad sedan någon gång 2009
*   3 underbara trollungar bor hos mig halvtid - A snart 9, H drygt 7 och E som fyller 2 om några veckor
*   civilekonom och gymnasieingenjör i botten; nu konsult inom verksamhetssystem och projektledning
*   renoverar, lite själv och en hel del via handyman, mitt radhus från 60-talet
*   läser chic lit, kriminalromaner och reseskildringar, plus en uppsjö inredningstidningar
*   tillbringar delar av helgerna vid fotbollsplanen/bandyrinken
*   tycker om att snacka över en fika
*   älskar thai och italienskt, att äta
*   tycker sydafrikanska och australiensiska viner smakar bra!
*   har en toppenfin syster med två goa ungar som bor alldeles runt knuten => Lycka!
*   har hoppat bungyjump i min ungdom, och rest ett halvt varv runt jorden
*   har cert i dykning och ett jsm-guld
*   bloggar om livet i stort och smått, dvs. en del skilsmässotankar, barnliv, renovering

Du???

Vem är du som läser här? En liiiten kommentar skulle värma så! Några av er är bekanta, men resterande 70-80 läsare varje dag???


.

Dags att ta ett uppehåll i självömkande separationsinlägg och hitta på något roligare ett tag :)

Renoveringen har återupptagits, så jag tänkte det kunde vara läga att snart lägga upp lite före/efterbilder. Det finns inte riktigt något att visa alldeles just nu, men inom de närmsta dagarna så...


.

Idag börjar mardrömmen. 1 vecka åt gången
utan mina älskade barn. För oöverskådlig framtid.

Magen knyter sig, hjärtat värker, det är kaos
i hjärnkontoret och det sticker under huden.
Hela mitt inre gör uppror mot det som komma ska.

Avsked i morse.

Es små armar runt min hals. En snorig puss. Vink
från sandlådan. Snabbt in i leken. Omedveten om
något annat än pendling mellan mig och pappan.
Tack och lov?!

H som stolt bar ett skepp till skolan idag. Jag vill
höra honom berätta om sin "roliga timme" och
framträdandet. Stödord i läxboken. "slagskepp",
"bombplan", "251 m långt". Idag. Inte när vi ses
nästa gång.

A, lång och lite kaxig. Vänder sig om påväg in
till fritids. Kommer tillbaks, tittar sig lite ängsligt
runt, och ger mig sen en snabb puss. Nästan 9
år. Då visar man inte så gärna ömhet mot mamma :)

Älskade barn. Ni fattas mig redan.


.

Jag är inte ensam. Det blir jag smärtsamt påmind om när någon i en kommentar berättar att de hittat min blogg och läst, och kanske funnit stöd och mod, efter att de själva blivit lämnade.

Jag får mail ibland från någon av er där ute som undrar hur man överlever. Hur jag kan vara så stark. Någon som inte kommit lika långt som jag. Då undrar jag hur långt jag kommit egentligen? Och hur stark jag är.

Utåt sett är jag nog stark. Men i min tysthet undrar jag vad det var jag gjorde som var så enormt fel. Så fel att det inte ens var värt att ta upp. Som gjorde att han teg, enligt honom själv, i flera månader. Teg och led och inte pratade utan levde som vanligt. Som lät mig tro att allt var som vanligt. Som i handling och ord lät vardagen vara vardag. Och som tillslut agerade på ett sätt som tvingar mig att för resten av livet bara få hälften av mina barn.

När jag tänker på vad mina barn utsätts för, då är jag inte stark. Han sa vid flera tillfällen att barnen får det bättre när vi separerar. Bättre? Vad var inte bra för barnen? Vad gjorde vi vuxna som inte var bra? Vad gjorde jag? Vad kunde jag gjort annorlunda?

Jag tror att den som är lämnad, allra helst om det är kvinnan/mamman som är den lämnade, är fylld av kval. Man skuldbelägger sig själv till en sån grad att det blir ofattbart. Man är fylld av frågor om vad som kunde gjorts annorlunda. Varför man inte såg vad som skulle komma. Man letar fel på sig själv. Om och om igen. Det dåliga samvete finns där ständigt. Och inte blir det bättre när 7-åringen frågar, ett par gånger i veckan, varför vi skiljdes. Varför pappa ville skiljas (sonens ord, vi har inte lagt ansvaret för skilsmässan på någon av oss). När alla dessa frågor snurrar är man inte stark. Jag lovar. Man är så svag, vek, under isen och inte alls stark.

I vardagen måste man vara stark. För att få saker att funka. Utåt är man stark. På jobbet. När man hämtar och lämnar på dagis och i skolan. På fotbollscupen. På föräldramötet. På ICA när man möter grannarna. Vid överlämning till pappan.

Men när barnen sover, väskorna är packade för morgondagen, allt plock är plockat, diskmaskinen tömd och fylld igen, tvätten hängd och tystnaden blir påtaglig. När det plötsligt blir utrymme för tankar. Då är man inte stark. Åtminstone är det då som man kan låta skalet falla. Helt naken i sina tankar står man där. Svag och blottad. Det händer inte varje kväll. Det går tack och lov längre och längre mellan gångerna. Men det händer. Och då är man inte stark.


.

Jag har en överraskning på gång åt någon. Jag är mycket nöjd med vad jag kommit på, och nu har jag jättesvårt att inte berätta för denna någon. Men då är det ju inte en överraskning längre. Det dröjer ett bra tag innan jag kan berätta. Vissa saker måste falla på plats först.

Och inte kan jag knysta något här. Vet ju aldrig om h*n läser bloggen?! Hur ska jag kunna hålla mig?!


Vad blir du överraskad över?


.

Livet hemma är en ny inspirationssite i IKEAs regi. Dessutom finns en köp- och säljdel där man som IKEA Family-medlem annonserar gratis. Eftersom det är ett samarbete med Blocket ser man alla IKEA-annonser från Blocket här, och likaså hamnar annonserna automatiskt på Blocket. Himla smart! Och man spar ju dessutom 20-30 kr annonskostnad. Inte att förakta :)

Det är inte på de stora inkomsterna man blir rik, utan på de små utgifterna.


.

Igår var det min sista "första gången" på tråkigheter.

Idag var det dags för en "första gången" av helt annat slag. Japp! Så var min första, men definitivt inte sista, Tjejmilen avklarad. Jag spragn i Fun Run, dvs. ingen tidtagning, men eftersom jag hade sällskap av min Garmin, så vet jag min exakta tid. 1 timme 10 minuter och 11 sekunder.

Tittar jag i den officiella resultatlistan, har 7 andra tjejer den tiden (de som sprang i Tidtagningsklassen), och de hade placering 8457-8463. Av 28.000 anmälda varav drygt 22.000 kom i mål. Så någonstans i det segmentet hade jag placerat mig. Nöjd!

3 mycket korta avbrott i joggandet, och en något längre (. Det går inte att jogga med en vattenmugg i handen. Nästa år blir det bälte med flaskor. För det blir helt klart en nästa gång! Känns bra i hela kroppen att ha sprungit. Både fysiskt och mentalt. Vaknade i natt vid 3-tiden och tyckte mig höra regn. Gladdes först - då hade jag ju en ursäkt att inte vara med, men kom sedan på hur dumt jag resonerade, och var glad över solens strålar som letade sig igenom persiennen ett par timmar senare.

Och alldeles just i detta nu har jag anmält mig till Tjejmilen 2011!!! Den här gången räknar jag med att få ihop en kvartett, och vinna resan till Tjejmilen i New York 2012. Det vore väl inte så tokigt!!!





Hänger du med?


.

Jag tror ett solvarv har passerat. Jag tror jag genomgår den sista "första gången" idag. Jag hoppas det. Det tar på krafterna att göra saker första gången efter en separation. Alla årsdagar.

Idag är det årsdagen av hans flytt. Hans flytt från vårt hus. E och jag var egentligen hemma den dagen. Fast vi drog. Jag kunde inte förmå mig se honom ta sina saker från vårt hus, till sitt hus. Jag kikade i min blogg från september förra året för att se om jag skrev något om flytten, men september över lag är fattig på inlägg. Likaså augusti.

Jag var nästan så långt under isen man kunde komma den 4 september, så jag orkade inte skriva. Inte ens en dagboksanteckning har jag sparad. Men jag kan nästan med idiotisk exakthet återge både dagen innan, dagen F som i flytt, kvällen F och dagen efter. Tårar och en inre röst som sa Varför? Om och om igen.

Jag har fortfarande inte svaret på det primära varför. Varför, som i Varför släppte du inte in mig i dina tankar och funderingar om oss när de började gro en undran?. Jag kommer aldrig att få ett svar. Han har nog inget svar. Varken för sig själv eller för någon annan.

Men idag är jag stark. Jag har bestämt mig för att vara stark. Jag har bestämt mig för att ta med mig det positiva från vårt liv ihop (i allra, allra, allra första rummet där kommer förstås mina älskade barn), och lägga resten bakom.


När känner du dig stark?


.

Wow, det är nästan så jag inte tror att det är sant! Av nästan 90 hugade intressenter, som med några ord skulle motivera varför, har jag hos Monas Universum (som för övrigt är en mycket underhållandet blogg) vunnit boken Jag älskar dig inte av Christina Stielli.

Mona hade tävling igår och min motivering till att vinna boken löd:

Varför jag skulle vilja vinna ett ex? Ja, för att jag håller
på att lägga den resan bakom mig (att bli lämnad),
och varje gång jag ser att jag inte är ensam om att
bli bestulen på halva min framtid (barnen..) och få
drömmar krossade, så känner jag mig lite mindre ensam
i eländet, och får en knuff framåt av att andra "kommmit ut"
på andra sidan med förståndet i behåll.

Tja, det är väl därför. I korthet.

Tack Christina, som satte upp mig på sin nomineringslista, och tack lotten som avgjorde :) Och tack till Mona förstås som hade utlottningen :)


.

Eller, jo som separerad 3-barnsmamma är det vissa saker som helt enkelt inte känns genomförbara. Tyvärr.

Som t.ex. att ens tänka tanken att diskutera en jobbmöjlighet i Bryssel. Inte ens en liten kontakt känns ok. Jag skulle förmodligen bli så sugen att jag skulle sälja barnen till lägstbjudande, och dra...

Så när det dyker upp ett mail med önskan om fördjupad kontakt, för ett jobb som verkar hur spännande som helst, då blir livet plötsligt så påtagligt. Tänk vilken möjlighet det hade varit för mig. För barnen. För ... Men, men, i ett annat liv så.

Förmodligen var det ändå en skitlön, svårt att få bostad, tråkigt att behöva bo i en metropol, och inte alls utvecklande. Dessutom suger min franska. Så jag blir vid min läst och stannar här hemma.


Vad har du fått för erbjudande på sistone som du givit kalla handen?


.

Motion i tid: 20 timmar
Motion i aktiviteter: 25 tillfällen
Motion i km: 100 km


Någon som antar utmaningen?


.

Nästan 18 timmar och 12 mil tillryggalagt under augusti. Känns ok med tanke på ett veckolångt uppehåll där i början.

Datum	min	km	Kommentar
2010-08-02	60	7,6	Första jogg sedan, tja, allt för länge. Körde intervall i 5 km, och gick resterande i motlut.
2010-08-04	60	8,3	Gick lättare idag :)
2010-08-05	34	5,0	Tog ett kortare pass idag.
2010-08-05	103	9,7	Härlig promenad runt Edviken, Fågelsången och Töjnan
2010-08-06	46	4,5	Skön, men varm, morgonpromenad. 23 grader och klockan är bara 9.
2010-08-14	37	5,0	Skogstur i intervall med Lillasyster. Varmt och fuktigt.
2010-08-14	8	0,6	En svalkande simtur efter skogsjoggen.
2010-08-16	64	6,5	Skön promenad i villakvarter och skogsspår
2010-08-17	32	4,5	En tur i arla timme. Lite osäker på tideneftersom timern inte uppförde sig
2010-08-19	30	2,5	Lunchprommis med U i snackvänligt tempo :)
2010-08-19	100	10,4	Skön, lång kvällspromenad i trevligt sällskap!
2010-08-20	31	4,6	Sol, 13 grader och rådjur med kid. Skön start på dagen!
2010-08-20	19	2,1	Lunchpromenad till C från jobbet.
2010-08-21	70	7,3	Skön start på dagen!
2010-08-22	33	3,0	Det var inte direkt med ljusets hastighet vi förflyttade oss idag - Ebba och jag.
2010-08-25	19	2,7	Uppvärmning inför promenaden :)
2010-08-25	86	8,5	Långpromenad med M
2010-08-26	41	5,8	Jobbig start på dagen...
2010-08-26	59	6,5
2010-08-28	64	6,9	En promenad runt Bollstanäs medan H spelade Småtting Cup
2010-08-29	30	4,0	Slut som artist...
2010-09-01	48	5,2	Lunchpromenad till Pampas med kollega V
Totalt	1074	121,2

.